Så påverkas allmänhälsan av din munhälsa

Det finns ett tydligt samband mellan hur situationen i din mun ser ut och din allmänhälsa. Allt fler välfärdssjukdomar kan kopplas till munhälsan.

Statusen i munnen och din allmänna hälsa hänger ihop. Forskning visar att munhälsan har en stor inverkan på allmänhälsan och olika sjukdomar. Dessutom visar de senaste rönen att om vi tar hand om våra tänder på rätt sätt så kan vi hålla oss friskare och främja hälsan.

Din hälsa sitter i munnen

Björn Klinge, professor och specialisttandläkare, har skrivit boken Din hälsa sitter i munnen och lyfter där forskningen kring sambandet mellan mun och övriga kroppen. Forskare har de senaste 30 åren fokuserat allt mer på hur tand- och munhälsan påverkar den övriga hälsan eftersom munnen är bakterieflorans vanligaste väg in i kroppen. Professor Björn Klinge visar i sin bok Din hälsa sitter i munnen, på tydliga samband mellan munhälsan och några av våra vanligaste välfärdssjukdomar, exempelvis diabetes typ 1 och 2, Alzheimers, magproblem, demens och vissa cancerformer.

Samband mellan munhälsa och allmänhälsa

Sambandet mellan allmänhälsan och munhälsan blir allt tydligare och därmed ökar också intresset för att ta hand om tänderna. Flertalet studier har påvisat en möjlig koppling mellan tandlossningssjukdomar (parodontit) och kroniska sjukdomar som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar. Gingivit och parodontit uppstår när skadliga bakterier får fäste i munnen och leder till skador på vävnader i munnen samt käkben.

Hjärt- och kärlsjukdomar

Kliniska studier visar att parodontala sjukdomar kan orsaka att bakterier sprids i kroppen. Exempelvis visar en studie från Karolinska Institutet som publicerades 2019 att det finns samband mellan tandlossning och sjukdomar kopplade till cirkulationsorganen. Flertalet studier visar att personer som lider av medelsvår till mycket svår tandlossning kan löpa högre risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar jämfört med personer som inte lider av tandlossning. Studien som genomförts på Karolinska Institutet visar på ett särskilt samband mellan infektioner i tandköttet och hjärtinfarkt.

Forskning bakom relationen mellan munhälsan och allmänhälsan fortgår för att korrekta slutsatser kring vad sambandet beror på ska kunna dras. Det är inte helt enkelt att fastslå hur sambandet ser ut då skälen till tandlossning såsom rökning, övervikt och socioekonomiska faktorer även kan orsaka exempelvis hjärtinfarkt. Vissa studier visar att en eventuell bakomliggande orsak kan vara åderförkalkning. Det beror på att tandlossningssjukdom kan öka riskerna för att drabbas av åderförkalkning. En sjukdom som i sin tur kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar.

Diabetes

Det är sedan tidigare känt att diabetes ökar riskerna för tandköttsproblem såsom fickor, blödande tandkött och tandlossning. Forskning visar även att dålig munhälsa ökar risken för diabetes typ 2. Forskningen har visat att diabetespatienter som förbättrar sin munhälsa dessutom får ett mer lättkontrollerat blodsocker. Den långvariga inflammationen som kännetecknar tandlossningssjukdom misstänks också bidra till att diabetes uppstår. En undersökning från universitetet i Columbia visade att risken att drabbas av diabetes typ 2 var dubbelt så hög bland personer som även led av parodontit, jämfört med de som inte hade något problem med munhälsan. Det sambandet kvarstod när forskarna tagit hänsyn till andra faktorer som exempelvis ålder, rökning och övervikt. Studien visade även att hos de personer som haft så pass dålig munhälsa att de ersatt sina egna tänder med implantat inte löpte lika stor risk att insjunkna i diabetes.

Demens

Gällande forskning på sambandet mellan demens och tandlossning tittar forskare på om det finns kopplingar till tändernas placering nära hjärnan. En svensk studie där forskare har följt 2700 slumpvis utvalda friska personer över 60 år. Forskarna kan efter att ha studerat dessa personer i nio år dra slutsatsen att tappa tänder har ett samband med försämrad kognitiv förmåga och en minskad hjärnvolym. De personer som under perioden hade förlorat några eller alla tänder försämrade sin kognitiva förmåga betydligt snabbare än de som inte haft någon tandförlust. Tandförlust innebar även ett samband med minskad volym av grå substans i hjärnan. I studien menade forskarna dock att detta samband behöver bekräftas i framtida studier innan några slutsatser kan dras. En alternativ förklaring till sambandet kan vara att tandförlusten påverkar tuggfunktionen och att det i sin tur leder till att den försämrade kognitiva förmågan påverkas av en försämrad nutrition.

Alzheimers

Svenska forskare har påvisat ett samband mellan Alzheimers sjukdom och paradontit. I studien ingick patienter från Minneskliniken på Huddinge Sjukhus samt köns- och åldersmatchande friska frivilliga. Studien visade att alzheimerpatienter hade mer än 15 gånger så stor risk att ha en eller flera tandfickor som var mer än 6 millimeter djupa. Hur sambandet ser ut, om det är Alzheimers sjukdom som orsakar paradontit eller det omvända är svårt att fastslå. Det kan även finnas gemensamma riskfaktorer som orsakar sambandet. För att kunna fastslå orsakssambandet efterlyser forskarna långtidsstudier.

Stroke och cancer

Den mångåriga kroniska inflammationen som pågår vid tandlossning ser ut att även öka risken att drabbas av stroke eller cancer. I tandköttsfickorna uppstår små sår och från dessa sår tar sig bakterierna och cytokinerna från inflammationen ut i kroppen och kan påverka organ och vävnader. Mikroorganismer från munhålan har exempelvis hittats i hjärtats kranskärl och i karotisartärerna på halsen. Exempelvis visar en studie från Karolinska Institutet som fokuserat på tandlossning och bröstcancer, att de patienter som hade så svår tandlossning att de förlorat minst en bakre kindtand under perioden, 16 år senare hade 23 procent högre risk för bröstcancer.

Reumatoid artrit

Det forskas även på koppling mellan tandlossningssjukdomar och reumatism. Då ligger fokus på om en tandlossningsbakterie kan utlösa reumatism. Bakterien har en unik förmåga att kunna citrinulera, förändra protein, vilket kan leda till den ledförstörande sjukdomen.

Så påverkar tandhälsan allmänhälsan

Det finns svensk forskning som visar att patienter som lidit av grav tandlossning löper större risk att dö i förtid. Främst av sjukdomar relaterade till hjärt- och kärlsjukdom, cancer, sjukdom i mage och tarmar.

Mindre skrämmande, men ändå allvarliga, konsekvenser av en bristande munhälsa är problem med funktion vilket även leder till nutritionsproblematik. Förutom hur munhälsan kan påverka den övriga hälsan finns den omvända relationen då sjukdomar i kroppen kan påverka situationen i munnen. Exempelvis har studier visat att personer med inflammatorisk tarmsjukdom löper större risk att drabbas av karies än kontrollgruppen. Studien visar även att ju svårare inflammatorisk tarmsjukdom och behandlingar desto sämre ser tandhälsan ut. Var tredje person som lider av Crohns sjukdom lider även av muntorrhet, vilket är en betydligt högre siffra än i kontrollgruppen.

Vad kan man göra själv?

Att upprätthålla en god munhälsa är viktigt både för tänder och tandkött men även för den övriga hälsan. Det bästa sättet att vara säker på att situationen i munnen ser bra ut är att kombinera regelbundna besök hos tandvården med noggranna hygienrutiner hemma. Att gå till tandläkaren för en årlig undersökning ökar dina möjligheter att upptäcka och åtgärda eventuell problematik i tid och slippa omfattande och kostsamma behandlingar. Att vara noggrann och sköta sin munhygien hemma är viktigt för munhälsan. Borsta tänderna två gånger om dagen, två minuter på morgonen och två minuter innan du går och lägger dig. Tänk på att inte skölja munnen med vatten efter tandborstningen, då sköljer du bort allt fluor från tandkrämen som ska skydda tänderna. Vid behov använd även tandtråd, plackers eller mellanrumsborstar. Konsultera din tandläkare eller tandhygienist för att ta reda på vad du behöver.

Professor Björn Klinge

Björn Klinge är ett av de främsta namnen inom svensk tandvård. Sin tandläkarexamen tog han 1977 och avlade 1984 sin odontologiska doktorsgrad vid Tandläkarhögskolan i Malmö. Björn disputerade då på en av handling om paradontal regeneration. Björn som har skrivit boken Din hälsa sitter i munnen har ett gediget CV och har tidigare varit dekan vid Tandläkarhögskolan på Karolinska Institutet i Stockholm och på Malmö Universitet. Han har fortsatt anknytning till Karolinska Institutet och är professor där. Björn Klinge är internationellt erkänd och har varit involverad i olika Europeiska sammanslutningar, exempelvis har han varit president för European Assoxiation for Osseointegration (EAO). Mer därtill är han gästprofessor i Lissabon och hedersprofessor i Ji-Lin i Kina. Han har skrivit flera böcker, där Din hälsa sitter i munnen är en väl uppmärksammad folkbildningsinsats. Björn har föreläst i över 40 länder och är dessutom känd från att ha medverkat i olika TV-sammanhang.

Läs också