Dåliga tänder

Tandhälsan i samhället varierar och vissa menar att anlag är en avgörande faktor för vem som drabbas av dåliga tänder. Munhälsan kan också påverkas av mediciner, dagliga tandvårdsrutiner samt kosthållning.

Dålig tandhälsa har visat sig ha ett samband med hjärt- och kärlsjukdomar. Men varför drabbas vissa av sämre tänder än andra? Och går det att förebygga?

Dåliga tänder kan leda till allvarliga konsekvenser, som exempelvis tandlossning. Men allt fler studier visar också på sambandet mellan dålig munhälsa och och sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar. Vi kommer i denna artikel att gå igenom varför vissa drabbas av dåliga tänder, vilka sjukdomar det kan ge och vad du kan göra för att undvika och förebygga dessa sjukdomar.

Vad innebär dåliga tänder?

Dåliga tänder är ett begrepp som används i folkmun, medan det inom tandvård talas om försämrad munhälsa eller sjuka tänder.

Det behöver inte vara farligt att leva med dåliga tänder, men det brukar ofta innebära ett förhöjt behov av tandvård. Det kan innebära tänder med skör emalj, som ofta ilar när vi äter och dricker något.

Dåliga tänder kan också innebära förhöjd risk att drabbas av hål i tänderna. Andra beskriver försämrad munhälsa som torra slemhinnor, vilket påverkar tändernas mående. Vad beror dåliga tänder på? Det finns många bakomliggande orsaker till dåliga tänder och försämrad munhälsa. Vissa är lättare att själv påverka än andra.

Försämrad munhygien

Det är viktigt att hålla god munhygien genom att gå på regelbundna besök hos tandvården samt dagligen rengöra sina tänder noggrant hemma. Om vi inte rengör tänderna två gånger om dagen ökar risken för att drabbas av hål i tänderna.

Våld eller annan skada kan också leda till dåliga tänder. Då beror det ofta på exempelvis vassa kanter och ökad risk för infektioner i tänderna om de tar emot slag eller utsätts för trauman där nerven blir påverkad. Det blir dessutom svårare att tugga maten.

Genetik påverkar vår tandhälsa. Karies och tandlossning har enligt en del studier visat sig vara ärftligt. Psykisk ohälsa kan också vara en bakomliggande orsak till tändernas försämrade hälsa. Ångest, demens, neuropsykiska sjukdomar och ätstörningar är några psykiska sjukdomar vars efterföljder ofta drabbar tänderna och kan även bidra till att man försummar sin munhälsa.

Personer som äter mycket socker och förtär många livsmedel med ett surt pH-värde riskerar också att drabbas av försämrad munhälsa.

Går det att förebygga dåliga tänder?

Vissa faktorer går att påverka medan genetik självklart inte går att åtgärda. Du kan bland annat borsta tänderna med en elektrisk tandborste, det brukar ge ett renare resultat. Det är också bra för personer som tenderar till att borsta sina tänder för hårt då eltandborstar numera oftast har en sensor som varnar när trycket är för hårt.

Undvik också att dricka läsk, energidryck och juice då det skadar tandens emalj. I kombination med mycket sötsaker får bakterier i munnen en överaktivitet som leder till att du lättare drabbas av karies. Du bör heller inte småäta allt för ofta då tänderna behöver vila mellan måltiderna.

Använd fluoridjoner i din tandvårdsrutin. Se till att använda en tandkräm och munskölj som innehåller fluorid. Det har visat sig vara det ämne som till stor grad motverkar initialkaries.

Dåliga tänder hos barn

Även barn kan drabbas av dåliga tänder. Det gäller att upprätthålla goda tandvårdsrutiner från den dag barnet får sin första tand, då det visat sig att munhälsan sätts i tidig ålder. Du bör borsta ditt barn till dess att det fyllt 10 år. Det beror på att barns motorik inte är tillräckligt utvecklat för att borsta alla områden i munnen innan de fyllt 10 år. Upplever du motstånd från ditt barn, vore det klokt att i varje fall kontrollera tandborstningen i efterhand.

Det finns dock fler aspekter att ta hänsyn till inom barntandvården då det visat sig att många symptom på dåliga tänder är tecken på missförhållanden hos barnet. Barn som är en del av en utredning hos Socialtjänsten har oftast sämre tandhälsa, samt uteblir ofta från tandvårdsbesök.

Läs vidare